Så här undviker du bedrägerier med kryptovalutor

Det finns tyvärr många sätt att förlora pengar, inte minst med hjälp av kryptovalutor.

Trijo avråder från alla transaktioner till aktörer som inte är registrerade hos Finansinspektionen i Sverige eftersom det är mycket hög risk att förlora alla sina pengar.

Vi rekommenderar alltid att du kontrollerar att aktören har en registrering hos FI och inte finns på FI:s varningslista, som du hittar här:

https://www.fi.se/sv/vara-register/fis-varningslista

Det finns såklart många utländska aktörer som också är legitima, men det mesta blir snabbt mer komplicerat när det gäller affärer med utlandet , då du har mindre möjligheter att kolla upp saker och ting.

Känner du dig det minsta osäker om något kring detta är det bästa att du hör av dig till [e-mail] så kan du få mer information.

Det finns många olika varianter av investeringsbedrägerier som använder kryptovalutor. I denna guide går vi igenom några av de vanligaste bedrägerierna och hur du kan känna igen dessa.

Falska webbplatser

Bedragare skapar ofta falska handelsplattformar för kryptovaluta eller falska versioner av officiella kryptoplånböcker för att lura och vilseleda sina offer. Dessa falska webbplatser har vanligtvis liknande men något annorlunda domännamn från de webbplatser de försöker efterlikna. 

Exempel på falskt domännamn: "www.trij0.se" – I detta exempel har bedragaren använt sig av en nolla (0) istället för bokstaven "o", vilket är enkelt för en användare att missa.

När du befinner dig på de falska webbplatserserna är de oftast väldigt lika sina orginal, vilket gör det svårt att se skillnad. Falska kryptosajter fungerar ofta på ett av två sätt:

• Delvis fungerar det som nätfiskesidor som stjäl alla uppgifter du uppger. Det kan vara dina inloggningsuppgifter, din kryptoplånboks lösenord och återställningsfras eller annan känslig information som hamnar i bedragarnas händer.
  
  
• Det andra alternativet kan vara ren stöld av dina tillgångar via investeringsprogram. Inledningsvis kan webbplatsen tillåta dig att ta ut en liten summa pengar för att skapa en falsk trygghet som får dig att lita på webbplatsen. När du ser att dina investeringar verkar fungera bra och kapitalet växer är det svårt att inte vilja investera mer pengar på webbplatsen. Men när du senare vill ta ut dina pengar, stängs sidan antingen ner eller avvisar din uttags begäran.

Nätfiske

Bedrägerier av typen nätfiske med kryptovalutor har som syfte att erhålla känsliga uppgifter om onlineplånböcker eller konton. Bedragare riktar sig ofta främst mot privata nycklar för kryptoplånböcker som krävs för att få tillgång till pengar i plånboken. De skickar kanske ett e-postmeddelande för att locka mottagare till en falsk webbplats som de skapat, och uppmanar till att ange känsliga uppgifter. När bedragarna väl har skaffat sig denna information stjäl de kryptovalutan i dessa plånböcker.

Pump and dump

En "pump and dump" innebär att ett visst mynt eller token marknadsförs av bedragare via sociala medier som Twitter, Facebook Telegram eller WhatsApp. För att kunna få maximal avkastning skyndar sig handlare att köpa kryptovalutan, vilket i sin tur driver upp priset. Efter att ha lyckats pumpa upp priset säljer bedragarna sedan snabbt sina innehav – vilket orsakar en krasch när tillgångens värde minskar kraftigt och hastigt. Detta kan hända inom några minuter ibland till och med sekunder. Detta kallar man för en "rug pull" – man rycker helt enkelt undan mattan under fötterna på folk.

Ett levande bevis på detta är $SQID token som i november 2021 gick från att vara värd $0,01 till ett värde runt $2800 på bara några dagar. När bedragarna som låg bakom $SQID bestämde sig för att sälja sina $SQID tokens föll värdet från $2800 till $0,00001 på en enda sekund. En person lyckades fånga när det hände i direktsändning när han streamade detta på sin kanal, klippet har gått viralt och setts över 1,3 miljoner gånger.

Se det virala klippet här!

Falska appar

Ett annat vanligt sätt som bedragare lurar investerare med kryptovaluta är genom falska appar som är tillgängliga för nedladdning via Google Play och Apple App Store. Även om dessa falska appar snabbt hittas och tas bort är det viktigt att du noga kontrollerar att appen är äkta innan du installerar den i din smartphone eller surfplatta.

Läs mer här: Tusentals människor har laddat ner falska kryptovaluta-appar!

Falska rekommendationer från kändisar

Kryptobedragare använder sig ibland av falska rekommendationer från kändisar, affärsmän eller influencers för att fånga potentiella offers uppmärksamhet. Ibland handlar det om att sälja en egen kryptovaluta, som kanske inte ens finns, till nybörjare. Dessa bedrägerier kan vara mycket sofistikerade och involverar väldesignade webbplatser med falska artiklar från kända tidningar som till exempel DN eller Dagens Industri. I Sverige har flera svenska kändisar råkat ut för detta, några av dem är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, deckardrottningen Camilla Läckberg, musikjournalisten Fredrik Strage, skådisbröderna Skarsgård och Leif GW Persson använts som lockbete i bluffen.

Giveaway-bedrägerier

Det är här bedragare lovar att matcha eller multiplicera kryptovaluta som skickas till dem i vad som kallas en giveaway-bedrägeri. Med mer eller mindre välskrivna meddelanden från vad som ofta ser ut som ett riktigt socialt medie-konto för en känd person försöker man vilseleda sina offer genom att skapa en känsla av legitimitet och väcka en känsla av brådska. Denna förmodade "en gång i livet"-möjlighet kan få människor att överföra pengar snabbt i hopp om en omedelbar avkastning. Det är dock förstås aldrig någon som får tillbaka något alls.

Utpressningsbedrägerier

En annan metod som bedragare använder är utpressning. De skickar e-postmeddelanden som påstår sig ha ett register över webbplatser med vad man anser vara "pinsamt innehåll" och säger sig ha bevis på att användaren har besökt dessa webbplatser, eller påstår att de har hackat sitt offers webbkamera och hotar att skicka filmklippet till vänner och bekanta om man inte skickar kryptovaluta till bedragaren.

"Cloud mining"-bedrägerier
Så kallad "Cloud mining" innebär egentligen att man "majnar" kryptovaluta på distans. Du upplåter således din datorkraft till en aktör som säger sig använda den för mining. Det kan också vara så att man låter dig hyra miningutrustning som de själva sköter i utbyte mot att du får en fast ersättning och en andel av intäkterna som deras miningutrustning förväntas att tjäna. I teorin tillåter detta människor att "majna" på distans utan att köpa dyr hårdvara. Men tyvärr är många miningföretag egentligen bedrägerier, eller i bästa fall mycket ineffektiva – genom att du förlorar pengar eller tjänar mindre än vad som antyddes ursprungligen. Det kan också vara så att det inte ens finns någon mining-verksamhet, utan man betalar helt enkelt ut pengar med pengar från nya "kunder", med andra ord ett typiskt pyramidspel.

Falska ICO's (initial coin offerings)

ICO är ett sätt för nystartade kryptoföretag att samla in kapital på och påminner mycket om förfarandet att emittera aktier. Vanligtvis utlovas kunder en rabatt på den nya kryptovalutan eller kommande tjänsten ifall man väljer att delta i ICO:n, vilket görs genom att man skickar kryptovaluta till dem. Flertalet ICO:er har dock tyvärr visat sig vara bedrägliga, med brottslingar som har ansträngt sig för att lura investerare, som att hyra falska kontor och skapa exklusivt marknadsföringsmaterial. Det kan också helt enkelt vara så att "företaget", efter att ha fått in alla pengar, inte riktigt har kvar motivationen att genomföra det som utlovats och allt rinner helt enkelt ut i sanden. Detta är nog det allra vanligaste resultatet av ICO:er.

Källa: Kaspersky.com